Made with Xara
© Christer Nilsson e-post: christer@linnekulla.se kristina@linnekulla.se
Naturligt nyfiken? Välkommen till Linnekulla.se!
2020-10-19 En dag med fantastiska upplevelser! Det började redan i gryningen. En grupp dovhjortar dök upp, rörde sig försiktigt och försvann sedan. När jag bryggde frukostkaffe råkade jag titta ut och fick se en maffig räv som i rask takt spårade tvärs över gräsmattan. Han var så klart borta innan jag hann tänka kamera. Senare, vid halv två, tittade jag ut igen och fick se en hare sitta i solskenet. -Det var alltså den räven spårade, tänkte jag och hämtade kameran. Teleobjektivet avslöjade genast att haren var en hjortkalv… Och strax intíll låg ytterligare två och solade magen. Bröderna Bus och lilla söta fröken Näpen (inte hon från Fryken) låg helt allena och solade, inga andra hjortar syntes till. Hade mammorna beordrat middagslur i solen medan de vuxna höll på med annat nere i skogen? Det verkade så, kalvarna vände ofta öronen ditåt. Så reste sig bröderna Bus, någonting var på gång! De spanade uppmärksamt, och plötsligt kom Svarte-Petter brakande genom buskarna. Hur går det med bröderna Bus undrade vi. Ingen större fara, Svarte-Petter var trött och lade sig ned för att vila i solskenet han också. Bröderna Bus studerade honom och hans krona. Plötsligt gick en av dem fram till Svarte-Petter för att se bättre. Och inte nog med det, han började slicka och putsa på hornen! När han hållit på en stund kunde han inte låta bli att stånga i prydnaden så att Svarte-Petter fick luta på huvudet! Men han blev inte arg, tvärt om! Han lät kalven hållas, och som avslutning såg det ut som den där scenen med Emil i Lönneberga där han säger till Alfred “Du och jag, Alfred!” Något sådant har vi aldrig tidigare sett, och inte ens drömt om att få se! Vi visste inte ens att sådant beteende finns hos dovhjortar. I lejonkretsar håller ju hanarna noga reda på sina avkommor, de behandlas väl men andras ungar riskerar att bli uppätna. Finns liknande hos hjortar? De äter ju så klart inte upp främmande kalvar, men vi har tidigare med andra hjortar sett tämligen burdust uppträdande mot småkillar i brunsttid. Kan det rent av vara så att Svarte-Petter är pappa till bröderna Bus? Under alla omständigheter var det fantastiskt att få se och uppleva på nära håll! Bilder på det hela i bildspelet med länk under bilderna nedan. Klicka på respektive bild för större format. Länk till Bildspel 2020-10-19 Till sidtopp 2020-10-17 Släng er i väggen, nye bossen och Baloo! KUNGEN har anlänt! När vi steg upp i morse var en liten grupp hjortar igång med kastanjeätande. Det var inte de vanliga utan en samling litet skyggare djur, de försvann när de såg att det tändes i huset. Vi tänkte att det kanske kommer fler litet senare. Och det gjorde det. Jag fick syn på en cykelstyre- hjort som lagt sig att vila precis på andra sidan häststängslet, där vi lånat ut bete till ett par islänningar. Efter en kort stund reste hjorten sig och såg en aning skärrad ut. Plötsligt fick jag syn på något mycket mörkt bland olvonbuskarna. Det finns några mörka hjortar som kommer ibland, men den här var riktigt mörk. Huvudet doldes av grenar och löv, men när han klev fram avslöjade han successivt vad han hade på huvudet. Som sagt, Baloo och nye bossen kan slänga sig i väggen! Det här var Svarte Petter själv, kungen på stället! Den stackars styrstångshjorten som fått sin morgonvila störd dröp av in till grannen, med mycket låg ställning och under största möjliga tystnad. Man förstår honom, Kungen såg inte mild ut när han gick efter för att kolla vart slyngeln tagit vägen. Ett par hindar stod och såg smått imponerade ut, bröderna Bus studsade in på arenan men vågade inte riktigt dra igång det vanliga stångandet, springandet och hoppandet. De bestämde sig för att gå och käka i lugn och ro i stället. Tidigare denna höst -som inte kommit hit förrän möjligen i dag enligt SMHI- har vi inte trott att vi skulle få se hjortar med större horn än Baloo som har viss antydan till skovelhorn. Därför blev vi glatt överraskade när “nye bossen” dök upp för några dagar sedan. Då funderade vi på om det kanske kan tänkas komma en med ännu större horn -och så kommer han idag! Sannerligen en glad överraskning! Bilder blev det så klart, och länk till bildspelet finns under bilderna nedan. Klicka på respektive bild för större format. Länk till Bildspel 2020-10-17 Till sidtopp 2020-10-13 Nye bossen gör entré! Baloo har fått konkurrens! När vi steg upp i morse kunde vi skymta hjortar som rusade omkring i gryningens svaga ljus. Kalvarna busar tänkte vi. Litet senare såg vi att det var större hjortar som for runt. Baloo som jagar hindar, tänkte vi. Plötsligt såg vi att det var en hjort med betydligt större krona än den Baloo bär omkring på! Och han jagade inte hindar, han rensade området från spetshjortar! Undan gick det! Spetshjortarna fick se till att hålla sig undan från nye bossen, men bröderna bus hade inte mycket respekt för honom. De satte full fart och sprang så fort de kunde mitt framför näsan på honom. Det riktigt lyste “haha, du kan inte ta oss!” om dem. Det var upptrissad stämning i hela hjortflocken, även hindarna tog sina turer med höga hopp. Det bjöds alltså underhållning av högsta klass på morgonkvisten! Många bilder blev det, en samling finns i bildspelet med länk under bilderna nedan. Klicka på respektive bild för större format. Så över till någonting helt annat, som det brukar heta. Nu kommer det en bok om Västra Vram! Klicka på bilden till vänster om hjorten och läs om den perfekta julklappen till alla med anknytning till Västra Vram! Beställningar kan göras via e-post v.vramboken@tollarplions.se Länk till Bildspel 2020-10-13 Till sidtopp 2020-10-10 Baloo är tillbaka! Hösten breder ut sig allt mer, även om den meteorologiska d:o inte har uppenbarat sig än. Kastanjen har börjat släppa ifrån sig sina lockande läckerheter (om man är hjort alltså) med påföljd att hjortbesöken tätnar här hos oss. Brunsten är på gång, det stångas och stampas litet varstans. Bröderna Bus håller igång, ofta med sina kompisar. I går var de sex kalvar som for runt. Och “hötjugorna” sparrar varandra i stångningskamper. Roligast är nog att Baloo är tillbaka, han har varit på annat håll ett tag. Baloo är alltså hjorten som sparrade så varsamt och fint med årskalvarna tidigare i år, typ “jag ska lära honom allt jag kan!” I brunsttider är han kanske inte riktigt lika lekfull. Riktigt stilig är han, och ökar på glansen med stram hållning och “imponerstampande” när han går. Stampandet betyder nog “håll er undan, för här kommer JAG och jag väger 500kg! Minst!”. Han har en konkurrent, men Baloos horn är större och grövre, den andre är mer åt cykelstyrehållet. Önskedrömmen är att en riktigt kapital hjort visar sig här. Om traktens jägare låter Baloo och hans konkurrent vara kvar några år, kan de ju sedan få sig en riktigt stilig krona de också. Vi hoppas! Många hjortbilder blir det, jag vet, men det är svårt att inte fotografera och visa dessa härliga djur! En koltrast har i alla fall lyckats tränga sig in i hjortflocken och lagt beslag på ruta ett i bildspelet. Länk till bildspelet under bilderna nedan! Klicka på bilden för större format. Länk till Bildspel 2020-10-10 Till sidtopp 2020-09-18 Baloo har en konkurrent! En hjort i samma klass som Baloo har dykt upp. Han har inte riktigt lika kraftig krona som Baloo, men fin ändå. Än har de inte träffat på varandra, vi väntar med spänning på att få avnjuta ett sådant möte. Den nye kom i sällskap med bröderna Bus, deras mor och en spetsbock. De båda herrarna sparrade varandra idogt, stångandet var nästan viktigare än ätandet. Bilder på kampen finns i bildspelet, länk under bilden nedan. Klicka på bilden för större format. Länk till Bildspel 2020-09-18 Till sidtopp 2020-09-08 Hjorten Baloo har gjort entré! Den senaste veckan har varit intensiv i hjorthänseende, de har kommit på många och långa besök. Det har naturligtvis medfört flitigt fotograferande, och nu är det dags att lägga upp resultetet här och det får bli två bildspel. Bröderna Bus och deras kompisar har hållit igång under veckan, och de får ett eget bildspel. I det bildspelet finns inga bildtexter, deras busande får tala för sig själv. Det andra bildspelet innehåller en samling bilder från senaste veckan, från 30 augusti till 6 september. Vi har haft hyfsat sensommarväder och även antydan om att hösten är på gång. Dovhjortarna har kommit hit för att käka gott gräs i gräsmattan, äpplen, päron och enstaka kastanjer som fallit ned från trädet. I söndags var det heldag, först ett gäng hindar, kalvar och två spetshjortar av hötjugemodell. På eftermiddagen anslöt en äldre hjort med avsevärt mer horn än hötjugorna kunde stoltsera med, och de höll därefter till på annat håll. Det är en stilig herre, inte fullt kapital, de har inte tid med kringvandringar nu när brunsten närmar sig. Har väl revir att passa kan man tänka. Vår stilige herre har vi döpt till Baloo, varför kommer jag till nedan. Bröderna Bus har som sagt hållit igång, och till det har de fått hjälp av ytterligare två kalvar och ibland lilla fröken Näpen. I söndags var alla här på helgdagsbesök som nära nog blev ett heldagsbesök, och de åt, busade och vilade i omgångar. De spralliga årskalvarna var märkbart fascinerade av sin hjälte med stora horn. I bildspelet kan man se deras beundrande blickar när han skrider fram. Vi fick också uppleva något intressant med hjortens samspel med smågrabbarna. De var så klart imponerade, några gick och provfejade sina hornknoppar mot en hagtornsbuske, de vill väl leva upp till idolen kan man tänka. När hjorten sedan kom klivande mot gruppen kunde inte en av bröderna bus låta bli att utmana den väldige. Det blev en serie bilder när han ställde upp som sparringpartner, man kunde riktigt höra “jag skall lära honom allt jag kan!” Ja, ni förstår varför han omedelbart fick namnet Baloo… Det har hänt några gånger genom åren att unga spetsbockar samspelat med årskalvar. En del har schasat bort dem, men några har ställt upp på låtsasstrider. Vi har funderat på om årets “storhjort” kan vara en av dem, eller om han själv som liten stött på större hjortar som ställt upp på litet lek och nu för “traditionen” vidare. Mycket intressant att få se är det i alla fall! Troligen varar inte leklusten så länge till, brunsten är på gång och han visade upp flemande när damerna var i närheten. Vi får se vad hösten bjuder på! På söndagseftermiddagen var alla trötta, fyra kalvar lade sig på rad och hade föräldrafritt ett par timmar medan hindarna försvann bakom rosensnåret och hade mammaledigt under tiden. En bild av total frid! Nedan kommer länkar till bildspelen! Klicka på bilden för större format. Länk till Bildspel 2020-09-08-brbus Klicka på bilden för större format. Länk till Bildspel 2020-09-19 Till sidtopp 2020-08-19 En näpen liten hjorttjej dök plötsligt upp ur skogen. Mamma tyckte att det var dags att visa var man kan hitta godsaker, äpplen för tillfället. Kastanjerna kommer senare. De provsmakade fallfrukt och spanade efter mer i trädet. Högsommarvärmen har fortsatt, 32 grader i skuggan på balkongväggen har sett till att man inte gör för mycket utomhus. Till och med bröderna Bus verkar tycka att det är väl varmt, och tar det lugnt. Vilopaus i gräset i stället för bus. Just nu skiner solen, men radarbilder på nätet visar att den utlovade åskfronten är på gång. Vi får se om den når hit. Eftermiddagstillägg: Jodå, den där åskfronten kom. Och med den regn, som hade väldigt bråttom ned. Elkabeln de grävde ned de senaste dagarna längs backen på Linnekullavägen, den kabeln blev nästan uppgrävd igen. 11 mm regn är en hel del när det kommer så fort… Klicka på bilden för större format. Länk till Bildspel 2020-08-19 Till sidtopp 2020-08-15 Bröderna Bus blev visst populära, 300 gilla fick de på Facebookgruppen Tollarp.nu! De kom på nytt besök i skymningen i går, svagt ljus ger längre exponeringstider och mer sudd, men det får man ta. Det blev som vanligt en del busande, men de var tydligen litet kvällströtta och övergick till mer stillsamma övningar, som gosande till exempel. Härlig syskonkärlek! Ett bildspel blev det, länk till det under bilden nedan. Klicka på bilden för större format. Länk till Bildspel 2020-08-15 Till sidtopp 2020-08-08 Jag yrade om slut på sommaren förra inlägget, och att vi får se vad augusti kan bjuda på. Det blev svar på tal i stort sett omedelbart, augusti visade sig klämma till med temperaturer runt 30 grader och fullt ös på solskenet. Visst, jag är sommarmänniska och älskar sommaren, men det finns gränser… Att vistas ute är inte skönt i sådan värme, till och med katten Nicke kommer in för att dricka kallt vatten och sträcka ut sig där det är svalast. Snälla sommar, kan du vara litet mer lagom? Hjortarna verkar inte ta illa vid sig av värmen, och bröderna Bus håller i gång för fullt oavsett temperatur. Litet fler pauser kanske, men i stort sett full fart. Jag utlovade ju ett bildspel med hjortar och speciellt bröderna Bus, det kommer här! Länk till Bildspel 2020-08-08 Till sidtopp 2020-08-03 Slut på juli och slut på sommaren känns det som ibland i varannandagsvädret vi haft ett tag. Solen har i alla fall tittat fram då och då, och det får fart på krypen i naturen. Som till exempel större ängstrollslända och en skorpionslända och däremellan en grön vårtbitare väl gömd i en blåeldplanta, som också huserade ett honungsbi. Ett citronbi demonstrerade bubbelblåsning, något de är ensamma om bland solitärbina liksom sättet att transportera mat i magen. En teori om bubbelblåsningen är att de vädrar bort fukt för att få bästa möjliga konsistens på maten till larverna, men tydligen vet man inte säkert. Även hanar har setts blåsa bubblor, och de transporterar helt klart inte mat till barnen, det överlåter de på damerna. Dovhindarna har börjat komma med sina kalvar och förlägger emellanåt dagisverksamheten till vår gräsmatta. Det är härligt att studera dem, kalvarna busar, särskilt tvillingarna bröderna Bus. När de blir trötta intages middagsvila i gröngräset. Många bilder blir det, jag återkommer med ett särskilt hjortbildspel framöver. En pantersnigel hade lyckats ta sig till insidan av soptunnelocket, den fick hjälp med transport till en rabatt där den kan ägna sig åt sin specialitet, att äta mördarsniglar. Drömmen är att få en bildserie på ett anfall med pantersnigelsprång, jag undrar mycket hur det tar sig ut. Språng i snigeltakt, det vore något att fånga på bild! En trädgårdssnylthumla får avsluta bildspelet, den blev störd i middagsvilan av ett honungsbi. Humlan körde ut biet ur blomman och återgick till vilostunden. Som sagt, slut på juli. Nu får vi se vad augusti har att bjuda på. Vi hörs! Klicka på bilden för större format. Länk till Bildspel 2020-08-03 Till sidtopp
x
Christers fotoblogg aug - sep 2020 -spridda noteringar då och då, minst en gång i månaden, ibland oftare.